Two years ago I did my third race in Dalslands Kanoe Marathon (55km), and it is really nice to pass the finish line after 7 hours and 50 minutes in the kayak.. 🙂
A nice feeling..
Two years ago I did my third race in Dalslands Kanoe Marathon (55km), and it is really nice to pass the finish line after 7 hours and 50 minutes in the kayak.. 🙂
Complimenti, quando si hanno soddisfazioni è molto bello!!
Ciao, Pat
Thanks Pat!
(I had to Google Translate that) 😉
BR
Stefan
So you’re good for something, eh, Stefan ? [grin]
Seriously – congratulations, my boy ! – bloody well done !
😀
😀 Yeah, I can surprise myself sometimes..
Thank you, hopefully I have the stamina this year to be at the startline.
Blir lite tveksam vilket sprÃ¥k jag ska skriva pÃ¥. Jag har ju sÃ¥ otroligt mÃ¥nga att välja mellan … hehe
Vill först och främst önska god fortsättning och tacka för dina besök hos mig … alltid trevligt när en “ny bekantskap” ger sig till känna 😀
Sedan måste jag ju också nämna att det imponerar med den här tävlingen du skriver om. Nästan 8 timmars paddlande? Wow!!!
Hej Lollo, Själva ide´n med att försöka skriva på engelska var helt enkelt att jag ville bli bättre på det. 🙂
SÃ¥ med “Google translate” blandat med egna glosor sÃ¥ började jag för ett Ã¥r sedan och jag hoppas att jag har blivit lite bättre pÃ¥ det nu.. Med bara 20% besökare frÃ¥n Sverige antar jag att nÃ¥gra där ute i världen förstÃ¥r vad jag skriver. 🙂
Man ser pÃ¥ din blogg att du har ett härligt “flow” när du skriver, jag önskar att man hade detta.
Under två år så har jag haft besvär med närminnet och bokstävernas placering på tangentbordet (trots att man är IT admin till yrket). 🙂
Jag drabbades av utmattningssyndrom och tillhörande depression, nog om detta..
Jag måste bara kommentera detta paddlande också.
Under dessa 8 timmar inkluderas värk, ont i “sitsen”, kramp i armar och ben, motvind och ibland lite för höga vÃ¥gor och pÃ¥ nÃ¥got konstigt sätt sÃ¥ är det bara sÃ¥ jäkla skoj. 🙂
Jag önskar även en god fortsättning.
Stefan.
Eftersom du är en väldigt ny “bekantskap” för mig sÃ¥ uppskattar jag verkligen att du berättar lite, och att jag även fÃ¥r veta lite kring de tunga bitarna. SÃ¥dant som utmattning och depression är sÃ¥ vanligt förekommande numera att jag tror det behöver “pratas” om. Inte sÃ¥ att det blir ett ältande, men sÃ¥ att man fÃ¥r en förstÃ¥else kring vad som händer i kroppen och huvudet. Förmodligen är det fler som drabbas utan att förstÃ¥ det. Det kanske kan förklara dÃ¥ligt närminne hos mÃ¥nga fler än man tror …
Tack för berömmet mig för hur jag skriver. Det gör mig glad, för jag tar skrivande pÃ¥ stort allvar. Är inte nÃ¥gon gramatisk expert pÃ¥ nÃ¥got sätt. Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Har alltid varit en medelmÃ¥tta när det gäller allmänbildning. Min s.k. “intelligens” ligger i konstnärliga anlag. Men jag tillhör dem som vill bevara regelverket kring hur vi skriver, och inte kasta alla rättesnören överbord. Jag inbillar mig att regler och ett brett ordförrÃ¥d gör att fler kan kommunicera med varandra. Om alla har sitt eget sätt att prata och skriva sÃ¥ känns det som att gapet mellan generationer blir större.
Ã… andra sidan är det ju bara en tidsfrÃ¥ga innan det gapet minskar, ihop med att de äldre generationerna försvinner. Kanske försöker jag bara hitta ett försvar för min inställning, för jag vill att det ska finnas stolthet i skrivande och talande kunskap. Numera vill ungdomarna i stället att man ska skämmas när man inte sänker sig till deras nivÃ¥ … 😦
Jag känner tyvärr ocksÃ¥ av nyuppkomna brister hos mig själv. Jag tänker pessimistiskt att det har med Ã¥ldern att göra 😦 . Jag tappar bokstäver och lägger till eller tappar ord. Ser inte missarna förrän jag läser om texten 2-3 gÃ¥nger …
Närminnet ska vi bara inte tala om … suck … 😦
Gillar din idé att försöka skriva pÃ¥ engelska. Jag förstÃ¥r tanken med det. Skulle själv kunna tänka mig att göra pÃ¥ samma sätt, av samma anledning. Men jag älskar att skriva med “flow”, och jag skulle tappa det dÃ¥. Man kanske skulle fixa en blogg för “vardagsengelska”? … Inte en dum idé egentligen … En blogg för att kommunicera kring vardagliga ämnen … pÃ¥ engelska. Som en öppen chatt …
Finns det något sådant redan?
Jag brukar fÃ¥ höra att jag “bjuder pÃ¥ mig själv” när andra behÃ¥ller sitt inombords. Det är inget jag lider av. 🙂
Man märker ganska snabbt att det finns olika former av engelskan, dialekten ifrÃ¥n Australien har mÃ¥nga egna ord och mycket “slang” frÃ¥n bÃ¥de England och USA.
Sedan jag började med bloggen har det blivit mycket lättare att uttrycka sig i skrift, har t.o.m förbättrat den norska språkförståelsen. 🙂